Hittils har lätt förvirring rått angående mina grupper. Nu har jag till slut förstått att W2B (miljö- och vattenteknik-programmet, årskurs 2, grupp B) och KandMa1 (kandidatprogrammet i matematik) har en gemensam föreläsare (min handledare Walter Mazorchuk), och IT-ingenjörerna har en annan (Thomas Erlandsson). Dessutom går tekniska fysiker med första gruppen och ”system i teknik och samhälle”-nissarna går med den andra.
Varför har man grupperat dem så? På något sätt måste det ju göras för klassrumskapaciteten är inte godtyckligt stor. Tekniska fysiker och matematiker brukar dessutom gå rätt många genemsamma kurser, så det är naturligt för dem att fortsätta. Hur som helst, jag är nöjd med 2-2-fördelningen och med olika program i den första gruppen och samma i andra. Variationen är alltså garanterad.
Föreläsarna har nämligen bestämt sig för olika kursböcker till samma kurs. Det finns en standardbok, som är oficiell kurslitteratur (skriven av Anton och Rorres), alla har den som rekommenderad litteratur. Den boken tyckte jag till en början om, den var bra för att vara en linjär algebra-bok. Sedan började jag läsa i den för mina lektionsförberedelser och den var trååååååkig. Det gick att läsa en stund, visst, det kom definitioner och exempel som vanligt, men jag tyckte de valde tråkiga sätt att förklara saker på och rätt tråkiga beskrivningar på tillämpningar. Vissa var lyckade, men man stötte på tråk i varje kapitel i alla fall.
Den andra boken, som Walter valde, är ”Boken med kossan på”. Den finns tillgänglig på nätet, så alla kan skriva ut den förhoppningsvis. Vad jag kollat verkar den okej, men tydligen finns det inte så många bra uppgifter. Frågan är var det går att hitta passande intressanta roliga nyttiga uppgifter till kursen Linjär algebra II? Google, here I come!
I nätversionen av ”Boken med kossan på” ingår inte kossan :(
En uppgift jag tycker är ganska rolig är att studera isometrier på R^n, kanske främst för n=2,3. Det är ganska lätt att se att förutom en translation så är de linjära operationer och man får ganska naturligt arbeta med skalärprodukten för att visa detta och för att hitta dem. Det är också ett ganska bra sätt att introducera ortogonala matrisgrupper (utan att kanske ordet grupp behöver nämnas explicit). Det går också att få in egenvärden/vektorer för att visa att det alltid existerar en vektor som fixeras (upp till tecken) för udda n.
Det är nog smart att ha samma exempel som demonstrerar kursen, som då några isometrier. Det ger en känsla av (ut-)forskning för studenterna. Det kör jag på från och med nästa lektion!