På en gata finns 10 lyktstolpar utplacerade med jämna mellanrum, varav en lyktstolpe finns precis i början av gatan och en finns i slutet.
På samma sätt så finns det 100 lyktstolpar på en annan gata, med lika långa mellanrum som på den första gatan. Andra gatan är förstås längre än den första gatan, men hur många gånger längre?
På den första gatan finns det 10 lyktstolpar, alltså exakt 9 mellanrum mellan lyktstolparna. På samma sätt finns det 99 mellanrum på den andra gatan. Det betyder att den andra gatan är 11 gånger längre än den första gatan.
Lars går längs med en väg med konstant hastighet. Var 6:e minut ser han en buss som åker förbi honom och var 3:e minut möter han en buss som åker åt andra hållet. Bussarna åker med samma fart åt båda håll och startar från ändhållplatserna med jämna mellanrum. Hur långa är dessa mellanrum?
Vi tittar på vad som händer under tiden Lars går i 6 minuter, från första bussen som kommer om honom tills den andra som precis kommer om honom i slutet av den tiden. Under samma tid möter han tre bussar som åker åt andra hållet (en precis i början, en i mitten och en i slutet). Även om bussmöten inte är precis synkade på det här sättet så att Lars möter två bussar samdigit, så håller resonemanget nedan.
Vi fokuserar på den andra bussen som kommer om Lars. Låt oss glömma bort Lars för en stund och tänka på hur ofta den bussen möter andra bussar. Den har på de 6 minuterna precis hunnit möta att de tre bussarna som gått åt motsatt håll, eftersom Lars har mött dem också. Hade bussen hunnit möta ytterligare en buss, så skulle den ha kommit om Lars 3 min tidigare. Antalet möten är 3 oavsett hur bussmöten är synkade med Lars, eftersom Lars tider berättar bara hur ofta bussarna går i förhållande till honom (och varandra), alltså skulle vi lika gärna låta Lars börja gå från precis det stället där två bussar möter varandra.
Om en buss möter tre bussar som går åt motsatt håll under 6 minuter, så betyder det att den möter en buss precis varannan minut. Båda bussarna åker mot varandra med samma hastighet, vilket betyder att det hade tagit dubbelt så lång tid för dem att mötas ifall ena hade stått helt still. Det betyder att intervallet med vilken bussarna går är 2*2 min = 4 min.
På en linje fanns några punkter. Man gjorde det mer tätt mellan punkterna: det sattes ut en ny punkt i varje mellanrum mellan två gamla punkter. Man gjorde det tätare mellan punkterna på samma sätt en gång till och sedan en sista gång (totalt tre gånger).
Efter hela processen fanns det 113 punkter på linjen. Hur många punkter fanns på linjen från början?
Notera att varje gång man gör det tätare så fördubblas antalet punkter nästan. Det nya antalet blir det dubbla gamla antalet minus ett, eftersom antalet mellanrum är alltid ett mindre än antalet punkter.
Så för att gå tillbaka ett steg kan vi addera 1 till antalet och dela det på 2.
Om det fanns 113 punkter totalt efter sista förtätningen, så måste det ha funnits 57 punkter innan (och 56 mellanrum, som gav upphov till nya punkter). Steget innan dess måste det ha funnits 29 punkter. Alltså fanns det 15 punkter från början.
Antalet punkter förändrades alltså på följande sätt: 15 -> 29 -> 57 -> 113.