Archive for the ‘Problemlösning’ Category.

HMT-final 2012 och föredraget om spel

Lördagen den 21 januari var en spännande dag för ca 45 högstadieelever. De tävlade nämligen i junior-sm i matte, det vill säga finalen i Högstadiets Matematiktävling!

Vinnaren blev precis som förra året Lisa Lokteva från Borås, denna gång på en odelad 1:a plats!

Lisa och Valentina

Jag och vinnaren av HMT 2012

Jag är extra stolt, eftersom Lisa har övat lite genom att lösa problemen på mattebloggen. Det har också Toomas Liiv gjort och han kom på delad 6:e plats i år! Grattis till de båda!

Var du inte där är det nästan ett måste att kolla upp problemen och lösningarna.

Jag var med och rättade problem nummer 2 (den om cirklarna och olika färger). Tyvärr såg bilden väldigt symmetrisk ut och några deltagare antog att delarna med samma färg hade samma area, men så var det inte nödvändigtvis (problemets text sade inget om saken). Men det var många som löste uppgiften rätt, det vill säga oberoende av de olika färgade områdens form och storlek.

Sedan var det dags för mig att hålla ett föredrag i aulan. Jag valde att prata om lösningstekniken ”att sno strategi” som fungerar i vissa sorts spel. Vissa problem hann jag inte prata om utförligt och du kan ladda ner föredraget och titta på det i lugn och ro.

Det handlar om att bevisa att man kan vinna eller spela oavgjort ett spel där man egentligen inte har någon aning om den optimala strategin. Precis som amatörkvinnan som kunde spela remi mot två förstaklassiga schackspelare (du kan börja kolla från 2:30):

Lösningar till Sonja Kovalevsky-dagarnas problem 2011

I helgen har Sonja Kovalevsky-dagarna varit i Stockholm för andra året i rad. Och fjärde året i rad har jag hjälpt till med problemlösningsdelen :)

Här är tävlingsproblemen och lösningar för de intresserade.

Tips inför SMT-final

Som vanligt lite sent kommer det några tips inför morgondagens tävling! De allmäna tävlingstipsen gäller förstås fortfarande.

Saker som är bra att kunna inför finaltävlingen utöver det man ska kunna inför kvaltävlingen:
- Triangelolikheten
- Största sida ligger mittemot största vinkeln i en triangel, minsta mittemot minsta
- Bisektrissatsen och förhållandet i vilken medianernas skärningspunkt delar medianerna
- Homoteti och inversion (om du är proffs och kan allt annat :))
- Linjens ekvation
- Vad polynom är för något, faktorisering och division med rest
- Grundläggande sannolikhetsteori
- Diofantiska ekvationer
- Grundläggande kombinatorik

Bevistekniker som är bra att kunna inför tävlingen:
- Induktion
- Insättning av specialfall i funktionalekvationer och härledning av fukntionens egenskaper (jämn, udda, linjär, kvadratisk etc.)
- Invarianter och halvinvarianter

Problemen i finalen är svåra, men det handlar framför allt att komma på finurliga lösningar och inte särskilt mycket om att kunna matematiska termer. Mitt största råd är att koncentrera sig på problemen där man har fullt koll på matematiken. Försök på alla problemen litegrann, men försök seriöst på ungefär fyra av problemen. Ibland krävs helt enkelt en timmes koncentration för att komma på en lösning!

Och sist men inte minst: lycka till!!!!!

Tips inför SMT-kval

Nu är det bara några timmar kvar till SMT-kval och jag tänkte dela av mig med mina tävlingstips.

Allmänna tävlingstips:
- Ha skoj! Det här är bara en tävling.
- Slösa inte bort tiden, fem timmar kan gå väldigt fort! Gör ett gott försök att lösa varje problem, men spendera inte mer än en halvtimme om du inte kommer nånvart.
- Läs problemtext noga. Det är bättre att ställa en fråga till läraren än att försöka lösa ett annat problem än det som står.
- Om du tror att du har löst uppgiften, läs texten noga igen. Skriv ner lösningen direkt. Eventuella fel eller obevisade påståenden brukar dyka upp först när du skriver ner resonemanget.
- Bara ett svar ger oftast 0 poäng, men en ofullständig lösning kan ge upp till 6. Skriv alltså ner alla idéer du har på problemen tydligt. Om du har en plan för lösningen, men inte kan bevisa alla stegen, skriv ner planen.

När du inte har någon aning om hur du ska lösa uppgifterna, finns det några olika tekniker du kan prova:
- Undersök ett enkelt fall av problemet. T.ex., om det handlar om en 8×8-kvadrat, prova att göra samma sak med en 4×4-kvadrat eller även 2×2.
- Kolla specialfall. Svaren kan t.ex. vara olika för jämna och udda n. Prova att sätta in några tal och se om du upptäcker samband eller mönster. Om det är en funktionalekvation, stoppa in 0 iställer för x och sedan ocskå 1, -1, 2, -2, -x.
- Är det en geometriuppgift, rita figuren så nogrannt som möjligt! Då kan du t.ex. ”se” vad svaret ska bli för något. Och om du vet svaret, t.ex. att en vinkel ska vara lika med 45 grader, blir det lättare att bevisa det.
- Kom ihåg att olika bilder kan uppstå i geometriuppgifter. Ett missat fall (t.ex. en punkt ligger inuti en cirkel och du har bara kollat när den är utaför eller på) kan ge avdrag.
- Att rita en bild underlättar även lösning av uppgifter, som inte är geometri.
- Anta saker ”utan inskräkning” så att det blir lättare att jobba med problemet. T.ex. i en olikhet som är symmetrisk med avseende på a, b och c (det vill säga att man kan byta plats på två av bokstäver och olikheten förblir densamma) kan man anta att a>=b>=c.

Lite saker bör du kunna för att lösa många av uppgifterna:
- Hur man faktoriserar tal i primtal. Delbarhetsprinciperna för 2, 3, 4, 5, 9 och 11.
- Uppställning för aritmetik för tal i bas tio (dvs talteoriproblem som handlar om siffror löses med att kolla på sista siffran först etc.)
- Olikheten mellan aritmetiska och geometriska medelvärdet och några relaterade olikheter (t.ex. a+1/a>=2 för positiva a). De flesta olikheterna går ut på att man ska få ”nånting i kvadrat >= 0″.
- Sinussatsen och cosinussatsen.
- Pythagoras sats.
- Likformighet.
- Randvinkelsatsen.
- Inskrivna (cykliska) fyrhörningar.
- Hur man räknar ut arean för olika figurer.
- Eventuellt de tredimensionella kropparnas volym.
- Lådprincipen.

Det är allt jag kan tänka ut på rak arm. Har du några tips?

Sista dagen för att anmäla dig till matematik-SM!

Nu är det snart igång igen! Sverige väljer sina skarpaste hjärnor bland gymnsieeleverna för att i sommar skicka de 6 bästa till matematik-VM eller IMO, som det egentligen heter. Jag blev imponerad av de senaste resultaten, då Sverige tog hem en silvermedalj! Det händer inte så ofta tyvärr.

Sista anmälningsdagen är 14 september. Jag har för mig att även högstadieelever kan få lov och delta. Jag skulle tro att mattebloggens läsare absolut har en chans att lösa ett par problem (av sex stycken). Dock kräver några av problemen ofta kunskaper som man får i tvåan eller trean på gymnasiet, så tävlingen är mer riktad på de sistnämnda. Men jag tycker att man ska känna på tävlingen även om man är yngre.

Här är lite info från den officiella hemsidan:

Den 27 september tävlar gymnasieskolor runt om i landet i Skolornas matematiktävling (även kallat matematik-SM). Tävlingen har arrangerats av den ideella föreningen Svenska matematikersamfundet sedan 1961 och firar i år 50 årsjubileum. Det är den äldsta tävlingen i matematik och naturvetenskapliga ämnen för gymnasieskolan. Förra året deltog 126 skolor runt om i landet i tävlingen.

Skolornas matematiktävling är ett av flera kvalificerande moment till deltagande i den ansedda Internationella matematikolympiaden (IMO). I juli i år arrangerades IMO 52:a gången 12-24 juli i Amsterdam. Sverige kom på plats 54 av 101 deltagande länder, en klar förbättring mot i fjol då Sverige hamnade på plats 72. Nästa matematikolympiad arrangeras i Argentina i juli 2012.

Uppdatering: Tips om vad man kan ”plugga på” innan tävlingen.

Fibonaccitalen och gyllene snittet

Ett välkänt trick är att man kan klippa en triangel i bitar, arrangera om bitarna, sätta ihop dem till en triangel igen och få en extra ruta!

Hur kan det stämma? Nedan kommer förklaringen, men fundera själv först!

.

.

.

.

.

.

.

.

De stora figurerna är egentligen inte trianglar, det ser bara ut som det. Vore de riktiga trianglar, skulle den gula och den röda triangeln vara likformiga, det vill säga ha samma förhållande på kateterna. Men (eftersom ).
Så att den första figuren är en inåtböjd ”triangel” och den andra är en utåtböjd. Därifrån kommer den extra rutan.

Låt oss jämföra liknande, men annorlunda bråk: och .



Ganska nära värden! Därför har även och ganska nära värden. Förhållanden mellan sidorna är så pass lika att trianglarna är nästan likformiga och har nästan likadana vinklar. Det innebär att deras hypotenusor bildar nästan en linje (och för oss ser det ut som att de bildar en linje).

Låt oss studera fler förhållanden:










Den noggranna läsaren kanske har upptäckt att de nya täljarna får man genom att addera de föregående två:







Och några känner igen Fibonaccitalen i nämnarna och täljarna:


Fibonaccitalen startar med 1 och 1, sedan får man nästa tal genom att lägga ihop de två föregående.

Låt oss se om bråken (som är lika med förhållanden mellan två Fibonacci-granntal)

i slutändan blir lika med något värde. Vi har ju sett på de tidigare att värdet verkar vara nära .

Man kan skriva om bråken till så kallade kedjebråk:






Varje bråk blir lika med 1+1/(föregående bråk) och därför ser alla de bråken ut på ett och samma sätt. Det är bara antalet ettor i kedjebråket som ökar för varje steg.

Låt oss anta att vi får något reellt tal , om vi utför operationen oändligt många gånger:

Då måste




Ekvationen har exakt en positiv lösning:


Detta tal kallas gyllene snittet och är lika med vissa proportioner i Da Vincis målning ”Den vitruvianske mannen”. Många andra saker i naturen har den proportionen också, just på grund av att mycket i naturen beter sig som Fibonaccital (se början på videon):

Om du tyckte om Fibonaccitalen försök att lösa följande två problem:

1. Klipp upp en kvadrat med sida 1 i tre eller fyra delar och sätt ihop delarna till en rektangel med sidorna och .

2. Klipp upp en kvadrat med sida 8 i tre eller fyra delar och sätt ihop delarna till en nästan rektangel med sidorna 5 och 13. (Du kan öka Fibonaccitalen i problemet och se ”felet försvinna”.)

(Bonusproblem. Bråken

närmar sig ett värde. Vilket?)

Jag tackar Djalal för tipset om ovanstående problem och diskussion.

Andra vinnarna i tävlingen vårterminen 2011

Ni läsarna har sagt ert, vilket resulterar i att bidrag 5 och bidrag 6 vinner tävlingen för snyggast lösning.

Det vill säga vinnarna den här våren (förutom Skägget) är Benjamin och David! Grattis, priserna ska jag skicka ut i augusti!

För min egen del väntar mattekollo hela juli, vilket innebär massa matte såklart. Jag är ansvarig för att förbereda lektioner om bland annat komplexa tal och omöjliga konstruktioner med passare och linjal. Bloggen tar alltså en paus och vaknar till liv igen i augusti.

Ha en bra sommar, oavsett om ni ska hålla på med matte eller inte!

Tävlingen vårterminen 2011 – Omröstning

Tävlingen vårterminen 2011 här på bloggen innehöll hela 30 uppgifter, här kan ni titta på alla problemen igen och kolla upp lösningarna:

Kuben – Siffertriangeln
Rebusen – Schackcirkeln
Blommor – Familjealbum
Punkter – Trasig våg
Syskon – Sannoliketer
Kaniner – Staket
Fången – Speciellt tal
Papper – Brickor
Hexagonen – Siffersumman
Nötter – Äpplen
Cirkelkonstruktion – Cosinussumman
Uttrycket – Ön
Cthulhu – Tabellen – Stenhögarna
Matchen – Dvärgarna – Rutnätet

Många deltagare har skickat in flera lösningar och jag har försökt att välja ut de bästa. Bidrag som har vinstchans har valts ut från helt korrekta lösningar och bedömts efter originalitet och hur pass förståeliga de var. Jag tog bara med uppgfter som var värda minst 2 poäng. Varje person (förutom Skägget, som redan har vunnit) som hade skickat in minst en sådan lösning tävlar om att vinna ett pris.
Man tävlar med sitt bästa (i mitt högst subjetiva tycke) bidrag. Jag vill utmärka David och Thomas (och Skägget), som skickade in väldigt många bra lösningar, det var faktiskt väldigt svårt att välja deras bästa respektiva lösning.

Skriv gärna i kommentarerna vilket eller vilka bidrag du tycker bäst om! Du får givetvis rösta anonymt och du får rösta på din egen lösning. Rösta senast på måndag den 27 juni.

Siffertriangeln

Bidrag 1

Nej, det går inte.
Om man delar upp varje rad om tre så ser man direkt att fyra av siffrorna kommer att användas i tre rader, dvs tre ggr. De övriga siffrorna kommer att användas en gång vardera. För att alla raderna skall ge samma summa så måste den totala siffersumman vara delbar med 6 (eftersom det är 6 st rader). Det betyder att 3A + 3B + 3C + 3D + E + F + G + H + I + J skall vara delbart med 6. Vi vet att Siffersumman av talen 0-9 = 45, som ger en rest 3 när vi delar med 6. Det ger oss att 2A + 2B + 2C + 2D + 3 skall vara delbart med 6. 2A, 2B, 2C och 2D är alla jämna tal (2*0 är kanske inte ett jämnt tal, men det är åtminstone inte ojämnt). Fyra jämna tal (varav ett kanske är 0) plus ett ojämnt tal (3) ger en ojämn summa. Ett ojämnt tal är inte delbart med 6. Så det går inte att fylla i siffertriangeln så att alla summor är samma.

Bidrag 2

Vi tänker oss att vi räknar modulo 2. En ”balanserad” utplacering av 0,..,9 ger en balanserad placering modulo 2. Vi antar att det står noll överallt från början och placerar ut 1:or en i taget. Då varje nod ligger på antingen en kant eller tre kanter så kommer varje utplacerad 1:a att ändra pariteten på ett udda antal kanter. Då vi har 5 ettor så har vi totalt ett udda antal paritetsändringar. Men då kanterna skulle ha samma värde mod 2 så krävs det ett jämnt antal paritetsändringar (alla ska antingen stanna på värde noll eller så ska sex st kanter ändras till värde 1).

Schackcirkeln

Bidrag 3

Den största möjliga cirkeln har radien:

0,5s^2+1,5s^2=2,5s^2 Radien blir då: Roten ur 2,5s^2

s motsvarar sidlängden på en schackruta.

Det går inte att göra en större cirkel eftersom för alla cirklar som bara går genom svarta rutor så behöver de gå genom ett hörn för att ta sig från en svart ruta till en annan. I min cirkel som jag anser vara den största möjliga behöver cirkelns rand löpa genom totalt åtta hörn och två hörn på rad. Nästa större cirkel som man kan försöka på innehåller 3 hörn på rad. Har man tre punkter på en rad som cirkelns rand måste gå igenom blir det ingen cirkel utan bara ett rak linje. Så en kvartscirkel kan bara passera genom två hörn för att fortfarande kunna vara en cirkel.

Bidrag 4

Motsägelsebevis att största möjliga radie är rot(1,5^2+0,5^2):

För att cirkeln skall vara stor måste den gå genom mer än en svart ruta. Då måste den passera genom hörn. Från och med nu koncentrerar jag mig på vilka hörn den kan gå genom. När cirkelns rand går in genom ett hörn till en ruta kan det antingen gå ut genom det diagonalt motsatta eller ett närliggande hörn.
Då använder jag följande konstateranden:
1: Om randen gick genom diagonalt motsatta i föregående ruta kan det inte igen gå genom diagonalt motsatta. Då skulle de tre hörnen vara kolinjära och radien oändlig.
2: Om den går genom närliggande hörn två gånger i rad blir diametern rot(0,5^2+0,5^2).
3: Bästa resultat blir om det alternerar: varannan i motstående diagonalt och varannan i närliggande. Då blir radien enligt ovan.

Bidrag 5

Det finns exakt två cirklar som kan ritas. För att rita den ena tar man en vit ruta och ritar den omskrivna cirkeln. För den andra, väljer vi en svart rutas mittpunkt som mittpunkten på cirkeln. Nu konstruerar vi en större cirkel, och visar att det är den enda andra cirkeln som kan ritas.

För att en cirkel ska kunna uppfylla kraven som ställs måste den passera genom hörn på rutor varje gång den passerar från en ruta till en annan. Om den passerade genom en kant, skulle den gå från svart till vitt, som inte tillåts. Vi kallar två hörn på rutor närliggande om de delar en kant, och motsatta om de ligger på samma diagonal. Säg att cirkeln passerar genom tre motsatta hörn på rad. Då finns det en rak linje som förbinder de två hörnen som ligger längst bort från varann. Men på grund av en cirkels form kan ingen annan punkt på cirkeln ligga på den linjen, så det kan inte hända att den passerar genom tre motsatta hörn på rad. Säg nu att den passerar genom tre närliggande hörn på rad. Då har vi tre punkter på cirkeln, som inte ligger på en linje, och vet alltså unikt vad det är för cirkel. Men det är exakt samma cirkel som vi redan konstruerat, som omskriver en ruta!

Alltså måste punkterna alternera mellan närliggande och motsatta hörn. På grund av formen av cirkeln, kan vi bara välja ett av de närliggande hörnen, så det finns bara en möjlighet för en cirkel som inte är den vi redan gjort. Om vi ritar ut de punkterna på ett bräde och använder oss lite av Pythagoras sats för att beräkna sträckor, ser vi att de faktiskt ligger på en cirkel (som delar mittpunkt med en svart ruta). Radien visar sig vara sqrt(5/2) * x, där x är sidlängden på en ruta.

Staket

Bidrag 6

Betrakta två godtyckliga staket. Eftersom staketen inte får korsa varandra måste de antingen vara helt separata från varandra eller så ligger det ena inuti det andra. Vi inför en ny regel, man måste bygga staketen inifrån och ut. Alltså om man har byggt ett staket så får man inte bygga nya staket inuti det slutna området. Det gör ingen inskränkning på problemet, det påverkar bara i vilken ordning man bygger staketen. Vi kan börja med att bygga ett staket runt varje hus, det förstör inte våra möjligheter att bygga större staket. Vi säger att ett staket är coolt om det inte har något staket runt sig. Så för tillfället har vi 100 coola staket. Varje nytt staket vi bygger måste omsluta minst två coola staket (om det inte omsluter något staket så kan det inte heller omsluta något hus och om det endast omsluter ett coolt staket så omsluter det nya staketet och det gamla coola staketet samma samling hus). Så i processen när vi bygger ett nytt staket så kommer minst två f.d. coola staket sluta vara coola. I utbyte får vi ett nytt coolt staket, men resultatet är en minskning av antal coola staket. Efter att ha byggt högst 99 staket utöver de 100 första, så är vi alltså nere i endast ett coolt staket och då kan vi inte bygga mer. Så vi kan inte ha fler än 199 staket totalt, det återstår endast att visa att 199 staket är möjligt. Låt oss ha en stad där husen står på rad, numrerade från 1-100. Bygg ett staket runt varje hus, bygg därefter staket som omfattar hus (1,2,3…,n) för varje n från 2 till 100. Totalt 199 staket, fullt möjligt. Svaret är alltså 199.

Papper

Bidrag 7

Ty pappret är en rektangel, kan vi identifiera de fyra räta vinklarna.

Enligt vertikalvinkelsatsen är de två vinklar som möts, där de kongruenta tringlarna tangerar varandra, lika.

Vi har nu två trianglar, I och II, med två vinklar lika, vilket betyder att även den tredje är lika. Detta har också stöd i påståendet att trianglarna är kongruenta.

Kortsidan på 8 centimeter delas i två lika delar, vilka då blir 4 centimeter var. Ty II är kongruent med I är även motsvarande sida i triangel I 4 centimeter.

Låt a beteckna den okända kateten i de kongruenta trianglarna och låt c beteckna hypotenusan.

Eftersom a och c till fullo utfyller den nedvikta kortsidan, får vi att a+c=8, enär kortsidan just är 8 centimeter. Pythagoras sats ger även att 4^2+a^2=c^2. Lösningen till detta ekvationssystem är a=3 samt c=5.

Om vi åter viker upp fliken ser vi att längden av långsidan fås av omkretsen av en triangel:

a+c+4=3+5+4=12

Papprets långsida är alltså 12 centimeter.

Siffersumman

Bidrag 8

Ett sådant tal (som jag här kallar för T) kan skrivas som T=12*siffersumman. Talet T är alltså delbart med 2, 3, 4, 6 och 12. Eftersom talet T är delbart med 3 måste även dess siffersumma vara det. Det innebär dock att talet T också måste vara delbart med 9. Det leder till att även dess siffersumma måste det. Om vi då har en siffersumma som är delbar med nio gånger tolv så måste talet T vara delbart med 108.

Det minsta möjliga talet T är 108. 108=12*(1+0+8). Fler tal T med siffersumma 9 kan inte finnas. Vi testar därför siffersumma 18:

18*12=216. Detta tal har dock siffersumma 2+1+6=9. Därför är det inte ett tal vi söker.

27*12=324. Siffersumman är dock fortfarande 9. Ett tresiffrigt tal kan dock inte ha en högre siffersumma än 27 eftersom talet med högst siffersumma är 999. Därför är det meningslöst att leta efter fler tal T bland tresiffriga tal.

1000/12=83,333333333333333333333333333333333333… Siffersummorna för fyrsiffriga tal T kan vara minst 84. Dock kan inget fyrsiffrigt tal ha en siffersumma högre än 9*4=36, så det finns inga fyrsiffriga tal T.

Vi testar femsiffriga: 10000/12=833.33333333333333333333333333333333… Siffersummorna för T kan här inte understiga 834, men inget femsiffrigt tal kan ha en siffersumma som understiger 9*5=35. Alltså är inte femsiffriga tal T möjliga.

Som vi ser här så ökar den minsta möjliga siffersumman för talet T för varje ny siffra tio gånger, medan den maximala möjliga siffersumman för ett tal med det antalet siffror bara ökar med 9. Därför finns det inga möjliga tal T högre än 108.

Svar: Det finns endast ett sådant tal, nämligen 108. Ifall talet 0 räknas så finns det dock två.

Äpplen

Bidrag 9

Om det inte skulle gå skulle det som mest kunna finnas 99 lådor med minst 1 äpple i, 49 med minst 2, 33 med minst 3, …, med minst n, för annars kan vi ta bort äpplen och lådor så att det finns lådor med n äpplen i varje, och är större än eller lika med 100.

Som mest kan vi då ha
1 med 99, totalt 01 större än 99
1 med 49, totalt 02 större än 49
1 med 33, totalt 03 större än 33
1 med 24, totalt 04 större än 24
1 med 19, totalt 05 större än 19
1 med 16, totalt 06 större än 16
1 med 14, totalt 07 större än 14
1 med 12, totalt 08 större än 12
1 med 11, totalt 09 större än 11 277
2 med 09, totalt 11 större än 09
1 med 08, totalt 12 större än 08
2 med 07, totalt 14 större än 07
2 med 06, totalt 16 större än 06
3 med 05, totalt 19 större än 05
5 med 04, totalt 24 större än 04
9 med 03, totalt 33 större än 03
16 med 02, totalt 49 större än 02
50 med 01, totalt 99 större än 01 473

Antalet äpplen blir då 473, och 473 < 2000. Så med 2000 äpplen går det.

Matchen

Bidrag 10

Om Nord vinner då är a),b),c) och d) sanna.
Om det är oavgjort så är a), c) och e) falska (då tre mål ej kan fås vid oavgjort).
Alltså eftersom att exakt 3 ska vara sanna, måste Syd vinna, eftersom ingen av de andra fallen fungerar.
Då c) och d) inte kommer vara sanna om Syd vinner måste rästen vinna. Så syd släpper in mål och det görs exakt 3 mål i matchen och syd vinner. så då måste det bli 2-1 till syd.

Första vinnaren i tävlingen vårterminen 2011

Det är dags att avsluta den här terminens tävling i problemlösning. Det sista bidraget är rättat och vi kan nu kora vinnaren: Skägget! Han hade högst poäng av alla deltagare, men några av deltagarna låg inte så långt efter.

Hela 25 personer deltog i mattebloggens tävling den här gången och jag är väldigt glad över att ni var så många. Det verkar som att ni tyckte om att få två problem att klura på varje vecka, även om vissa problem inte var anpassade för högstadieelever. Tyvärr blev det lite för mycket jobb för mig att rätta alla lösningarna, så jag funderar på att korta ner tävlingen nästa termin eller att ha fler små tävlingar. Kommentera gärna om ni har synpunkter!

Notera att jag inte avslöjar vem andra vinnaren är. När alla lösningar publiceras kommer vi ha en omröstning här på bloggen om vilken(vilka) lösning(-ar) är värd(a) att få en utmärkelse.

Årets resultat (de yngre deltagarnas poäng är slutpoängen multiplicerade med årskursens koefficient):

SLUTRESULTAT
Namn Årskurs Poäng
Skägget Student, åk 2 90
David 26 år 81
Lisa 8 67,5
Toomas 8 67,5
Thomas Student 55
Axel 7 51
Daniel 9 20
Emilia 7 18
Arvid Kandidat 17
Carl 8 15
Johan Doktorand 15
Robert Doktorand 12
Pierre 7 12
Sebastian 7 9
Maria 7 9
Benjamin Student 8
Mirella 7 6
Joakim 7 6
Ove Master 4
Jonathan 7 3
Lucas 7 3
Julia 7 3
Fanni 7 3
Gary 7 3
Djalal Doktorand 1

Lösningar, som vi väljer – del 2

Den här matematiska sagan är skriven av Victor Ufnarovski och publiceras här med hans tillåtelse.

Stabila äktenskap

”Idag började vi vår långa rymdfärd”, inledde kaptenen på den första rymdflygningen ”Jorden-Andromeda” sitt anförande. ”Ni vet att det finns 50 män och 50 kvinnor ombord och att vi ska flyga i 50 år. Så, vi ska bo här, gifta oss här, ha barn här. Var och en av oss är ogift och måste gifta sig här. Det var villkoret för att komma med i besättningen.”

”Det kommer vi ihåg, och många av oss blir glada över att få gifta sig redan idag. Vi har känt varandra i minst ett år.”

”Bra. Men jag tror att vi alla ska gifta oss och att vi ska gifta oss på ett sådant sätt att det inte inträffar något äktenskapsbrott här.”

De skrattade hjärtligt. ”Du måste vara realistisk, kapten”, sa en man.

”Jag är realistisk”, log kaptenen. ”Det är inte realistiskt på Jorden, men vi kan förverkliga det här.”

”Hur då?” Alla fortsatte att skratta.

”Får jag fråga?” kaptenen var orubblig. ”Varför blir en gift man A otrogen mot sin fru med en gift kvinna O?”

”Är det inte klart, kapten? Eftersom de tycker om varandra mer än om sina makar.”

”Bra. Och det är alltid lätt för A att hitta någon vacker O som älskar A mer än sin make?”

”Lätt som en plätt!” skrattade de mer och mer.

”Men det är på Jorden!” Plötsligt blev kaptenen allvarlig och skrattet försvann. ”Men jag ska gifta bort oss på ett sådant sätt att mannen A aldrig kan hitta en kvinna O som är bättre (för honom) än hans fru och som föredrar A framför sin man.”

”Du menar, kapten, att var kvinna som A tycker mer om än om sin fru inte tycker så mycket om honom, åtminstone inte mer än om sin man”

”Exakt. Och tvärtom, A föredrar sin fru framför alla kvinnor som skulle bli glada att byta sin man mot A.”

”Bra idé, kapten! Om du kan göra det, kanske du kan lösa problemet om ett stabilt äktenskap. Men vi tror att det är omöjligt.”

”Men får jag försöka?” frågade kaptenen.

”Javisst, det blir spännande!”

”OK. Vi börjar genast. Idag måste varje man välja den kvinna som han tycker mest om och skriva ett brev – fria till henne.”

”Men alla väljer Diana!” Diana Braun var allmänt erkänt den vackraste kvinnan. Många män var kära i henne, men ingen vågade hoppas på att få gifta sig med henne.

”För det första, inte alla. Till exempel inte jag. För det andra spelar det ingen roll. Du måste fria, även om du tror att du inte har någon chans. Du ska bara välja den kvinna du helst vill ha. Men det är bara början. Vi ska fortsätta detta i morgon. Men nu ska vi män tänka på och skriva det första brevet. Tänk inte på att hon kan avböja. Välj bara var och en den bästa. Och kom ihåg: det är en order. Alla måste välja och fria!”

Många män kunde inte sova den natten. Att välja den bästa kvinnan. Det är inte så lätt. Och hon kan avböja. Men kanske det var bättre att det fanns en order – många av dem hade annars aldrig vågat att fria. Och många friade till Diana.

Kaptenen kunde inte heller sova. Ja, han valde inte Diana. Men Mary, som han var hemligt kär i, hon älskade någon annan. Men jag måste skriva till Mary, suckade kaptenen tungt och började sitt brev.

Nästa morgon läste kvinnorna breven. Efter frukost samlades alla i en sal. Kaptenen överblickade sitt auditorium. Många kvinnor var ledsna och tysta.

”Jag ser att inte alla kvinnorna fick något brev.” Några av kvinnorna suckade tungt. ”Och vissa kvinnor fick mer än ett brev.” Några ganska glada kvinnor nickade. Han såg att Mary också nickade.

”Nu är det er tur att välja! Varje kvinna som har fått mer än ett brev måste välja endast ett av dem.”

”Och gifta sig med honom?”

”Nej, det sa jag inte. Men vad du måste göra det är att svara de andra, som skrev till dig att du aldrig kan gifta dig med dem. Jag tror att det är naturligt. De måste veta att det finns någon som du tycker om mer än om dem.”

”Bara det?”

”Bara det. Och vi ska vänta till i morgon.”

”Då måste Diana skriva väldigt mycket”, skämtade någon. Men hon själv var för ledsen idag för att skratta.

”Får jag skriva till alla som skrev till mig?” frågade hon plötsligt.

”Kanske fick hon inte det brev som hon väntade på”, tänkte kaptenen och svarade högt: ”Nej, du kan svara alla utom den bästa av dem. Det är i alla fall bara början. Vi bara eliminerar uppenbarligen ostabila äktenskap”, försökte han att trösta skönheten.

Bara i sista ögonblicket vågade han titta på Mary. Hon log deltagande mot honom och han visste att han skulle få ett brev från henne i morgon.

Det var inte så många som sov lugnt den natten heller. Kvinnorna som hade att välja tänkte på sitt första val. Kvinnorna som ingenting hade att välja grät. Men männen… Männen väntade och kunde inte heller sova.

Nästa morgon fick mer än hälften av männen ett brev (och de flesta från Diana). Breven var artiga, men hopplösa. Kaptenen fick sitt brev från Mary också. Efter frukost samlades alla i salen och kaptenen började.

”Idag fick några av oss ett brev. Vad betyder det? Det betyder att vi”, han kastade en ledsen blick på Mary, ”har inte har någon chans till ett stabilt äktenskap med henne. Hon blir i alla fall otrogen förr eller senare. Och jag tror att det är bättre att förstå det nu och inte efter bröllopet.”

”Det är sant, kapten.” De flesta höll med honom.

”Men vet ni vad vi ska göra nu?” frågade kaptenen.

”Det vet vi inte.”

”För det första: glöm denna kvinna. Du kan aldrig gifta dig med henne. För det andra: välj nästa kvinna som du tycker mest om och fria till henne!”

”Så vi ska vänta på ett nytt brev?” frågade kvinnorna med glädje.

”Exakt. Och kanske mer än ett.”

”Och de som hade brev tidigare kan nu få fler brev?”

”Javisst! Det finns bara ett undantag. Ni kan inte få ett brev från dem som ni avböjde. Men kanske behöver ni inte det.”

”Kapten, du är inte så dum som vi tänkte!”

Nytt hopp – ny glädje. Kvinnorna var upphetsade.

”Men om mannen inte fick korgen? Betyder det att man kan gifta sig nu?” frågade en nöjd man. Många misstänkte, att han var den enda mannen som skrivit till Diana och inte fått ett avböjande svar.

”Nej, det menar kaptenen inte. Du har en bra chans, men vi måste vänta”, svarade Diana till allas förundran.

”Absolut korrekt”, bekräftade kaptenen. ”Men om du vill kan du skriva ytterligare ett brev till samma kvinna.”

”Det ska jag göra!”

Nytt val – nya hopp. Men idag var de flesta lugnare och sov bra. Bara några män som fått mördande svar kunde inte sova. En av dem var kaptenen. ”Varför började jag det här?” frågade han sig, ”Var det inte bättre att ha ett hopp?” Men han visste att det inte var bättre.

”Jag ska i alla fall välja en ny kvinna. Och jag måste få ett nytt brev tillbaka också. För jag måste vara ärlig. Diana är bäst om jag måste glömma Mary.” Och han skrev och skickade ett brev till Diana.

Nästa morgon var de flesta av kvinnorna glada. Diana lyste rentav av glädje. ”Kanske fick hon idag det där brevet som hon väntade på”, tänkte kapten och sa högt: ”Flickor, ni som har mer än ett brev, vet ni vad ni ska göra idag?”

”Välja den bästa mannen och svara de andra.”

”Snälla flickor!”

”Men kapten, hur länge ska vi välja och skriva?”

”Vi ska vänta tills alla kvinnor har fått minst ett brev. Det bästa brevet blir det brev, som er tillkommande man har skrivit. Och det blir ett stabilt äktenskap. Fundera på det!”

”Kapten”, sa Mary, ”Kanske jag förstod din idé till slut. Du menar att vi kvinnor inte kan bli otrogna mot våra män, för att de som vi kanske kunde älska inte tycker om oss. De skickade inte brevet, som vi väntade på. Och om ingen kvinna blir otrogen, blir ingen man otrogen heller.”

”Perfekt resonemang!”

”Jag har en fråga”, sa Diana. ”Betyder det också att jag blir gift med den enda man som jag älskar, om han redan skickat mig ett brev?”

”Du kan vara säker på det!”

”Men varför ska jag vänta då?”

”Bara för att vänta tills alla de andra kvinnorna också har fått ett brev.”

”Men kan jag just nu säga min framtida man att jag valde honom för resten av mitt liv?”

”Jag tror att du kan säga det till de andra också. Då friar de inte till dig och hittar sin fru snabbare.”

”Då vill jag inte skriva några brev”, sa Diana och plötsligt fick kaptenen en het, lidelsefull kyss.

Avslutning

Jag hoppas att läsaren förstod det matematiska problem som ligger under dessa berättelser. Jag blir nöjd om läsaren höll med att det är en vacker lösning och frågade sig: Hur kan jag använda det? Hur kan jag lösa närstående problem (till exempel om det var fler kvinnor än män, eller om det finns män som hellre skulle dö än gifta sig med någon av dessa kvinnor?). Och också började att fundera: Är det verkligen sant? Kan jag till exempel bevisa att alla ska hitta sin maka på ett sådant sätt? För detta innebär att tänka som en matematiker.